det var DEM som stod på scenen, det var Georg, Tom och Gustav som spelade bas, gitarr och trummor 
till Bills underbara stämma.. efter den konserten var jag fast, fast i något som skulle visa sig var som en drog.
deras musik förtrollade mig och jag kan än idag inte sluta lyssna! varje gång jag hör Bills stämma ryser jag,
lutar mig tillbaka, njuter och sjunger med.. det är en otrolig känsla och går verkligen inte att beskriva..

andra gången jag såg dem var i Globen.. som jag längtade, räknade ned dagarna och vips så stod vi där
i kön och väntade på att få komma in! visst hade vi lite svårt med att hitta platserna när vi väl vart insläppta,
men jag har nog aldrig kännt en sån glädje som när vi väl fann dem.. BÄSTA jävla platserna man kunde få!
vi var kanske 5-7 meter från scenen och det är nog mycket därför jag lyckades få ögonkontakt med både
Bill och Tom, mina ben vek sig och jag vart helt varm i hela kroppen,
frågade hanna båda gångerna ''vad fan håller han på med? tänk om jag svimmar, sådär kan han ju fan inte göra''
jag förstår fortfarande inte att det hände.. att vi hade ögonkontakt.. sjukt.. läskigt.. underbart..

det var en otrolig konsert och precis som gången innan när den var slut kände jag mig tom, som om jag precis

hade mist någon nära eller fått ett skit jobbigt besked.. det är en sjuk känsla,
men den kommer alltid fram efter att konserten är slut -varför?

deras musik kommer ALLTID ha en stor plats i mitt hjärta,

varje låt kommer ha sin egen historia och bills röst kommer ALLTID få mig att rysa..

''if those things are meant against us, you're welcome..
cause we don't notice it anyway. but if it's meant to our fans, that's sad and makes us.
-it's cowardly.. it's really fucked up if it's against our fans,
cause i think everybody is free to decide what kind of music he listens to.'' -Bill Kaulitz

♥ ♥ ♥